Ät gröt, köttbullar, lax, prinskorvar, skinka, ägg, julmust, glögg, pepparkakor ja allt åt oss!  🎅🎁🎄

Vi har inte bloggat så bra det senaste då det i början var så mycket som hände omkring oss att jag knappt tänkte på bloggen! 😃 Så några få bilder som ni inte sett kom här! Första bilden i Brisbane, den andra i Noosa och sista på sötnosen i Australia Zoo. 

Sedan blev jag tyvärr sjuk, och har inte haft någon vidare ork. Nu har jag äntligen fått bra hjälp av en läkare på sjukhuset igår, att det är körtelfeber jag fått. Vilken otur! 

Snart vaknar ni upp, och vi passar på att skicka massvis med julkramar och kärlek från oss! 🎅

Vi hade ungefär 3 dagar i Noosa. Det var ett ganska litet ställe. Snarlikt Airlie Beach. I början när vi tog en liten rundtur på shoppinggatan förstod vi ingenting, hur kunde det här vara populärt? Det var litet och rätt nedgånget på vissa ställen utan några bra affärer. På vårt hostel var det inte så fräscht och köket ville vi inte ens använda. Men så fick vi höra av den vänliga personalen att stranden låg åt andra hållet, och att där vi gick innan fanns det inte mycket att se. 

Så vi började gå åt det hållet backe upp och backe ned (var en rätt slingrig väg), och vips kom vi fram till en mycket finare och mysigare shoppinggata med resturanger och caféer. Klädaffärerna var inte så billiga men fina kläder fanns det! 

Stranden fanns precis bakom och var jättefin. Här var det mycket surf och badande. Det blåste ganska mycket första dagen och vi hade köpt fika för att bara njuta och ha det gött. 

När vi hade ätit ser vi två tjejer gå på andra sidan gatan som vi kände igen. Det var dem vi träffade från Fraser Island ifrån London! Vi blev väldigt glada och vi slog följe till Coles mataffär & köpte nödvändigheter. Efter det viktiga blev gjort, gick vi ner mot shoppinggatan igen och satte oss utanför Copenhagen café, där Kathy köpte en korv. Där satt vi i över 2 timmar och berättade historier och pinsamheter och fick oss rejäla skratt. 

När vi kände att det var dags att säga hejdå, gick vi hem till oss där vi sov i ett 8 dorm. Vi träffade på en amerikansk kille som hette Paul som var riktigt rolig! Sedan var det en från Tyskland och Nederländerna om jag minns rätt. Även tre andra svenska tjejer! Två av tjejerna hade en ordentlig brittisk dialekt och den tredje hade en australiensk dialekt. De hade varit här i över 13 månader! 

Andra dagen regnade det hela långa dagen. Och eftersom det är ett litet ställe där man inte kan göra så mycket, tog vi oss till ett café och köpte kaffe(!!) (fick ont i magen sedan) och en kaka. Vi passade på att ladda upp mobilerna och satt där en bra stund. Sedan gick vi i affärer då jag köpte ett linne. Vi gick en bit i nationalparken också men vände efter en bit då det regnade och vi hade varken jacka eller paraply. 

Efter middagen träffade vi på de amerikanska paret från Fraser också, så vi pratade ett tag innan de skulle på Hunger Games bion så vi vandrade hemåt. Vi satt på golvet i rummet med alla roomies och pratade & skrattade med lite vin tills vi blev för trötta. 

Tredje dagen köpte vi frukost och gick ned till stranden och åt. Det var bättre väder igen! Det verkade vara någon surftävling för barn på G. Vi köpte också glass senare på ett ställe kallat Nitrogenie, där de gör glassen på ett speciellt sätt. Det blev krämigt och gott! 

Vid 13:00 tiden var vi påväg mot Brisbane.. 

 

Vi kröp ur sängen tidigt på morgonen och fixade allt inför utcheckningen och så att allt var med.

Vi gick 25 minuter till mötesplatsen. Vi följde efter vår guide som skulle visa oss vägen till båten, så vi gick ut längs bryggan och såg den ena massiva yachten efter den andra. Man hoppades ju lite att det var en sån lyxig båt, men bakom en av de stora lyxbåtarna fanns vår (ganska mycket) mindre, äldre och ganska söta segelbåt där minst 14 personer skulle vara. 

Denna gången hade jag tagit sjösjuketabletter innan vi började segla iväg så det kändes bra! Det var några mörka moln på himlen och det kom små skurar då och då, men överlag var vädret kanon. 

Efter några timmar var vi framme vid ett jättefin snorklingsplats. Mikael hoppade i en kajak med en tysk, och jag satte mig i en liten gummibåt med en brittisk tjej och en av guiderna och åkte ut en liten bit till där de andra snorklade. Vilka fina fiskar! Många var dem också! Guiden matade fiskarna med bröd så att de kom upp till ytan. Han kastade lite på en som snorklade också så att alla fiskar var på henne haha!

 

Efter att ha fått i oss en jättegod lunch på båten var vi på nästa snorklingsplats. Där fanns det sköldpaddor. Mikael försökte jaga dem med GoPro'n för att få en selfie med dem, men misslyckades tyvärr.😉

Efter det åkte vi mot Whitsundays ön för att hitta en lugn plats där vi kunde övernatta utan att båten välte av alla vågor. Så det var ju skönt! Vi hade börjat prata med två jättegoa svenska tjejer vid detta laget som hette Julia och Rebecca som vi var med mycket. Sedan var det två galna kanadensare och två från Amsterdam som var roliga också! 

Vi fick jättegod middag i mörkret, mitt ute i ingenstans. Jättemysigt var det! Vår guide pratade om fiskarna vi hade sett under dagen och de som finns i vattnen där ute. 

När vi skulle sova låg sängarna så att man gungade liksom först med huvudet (efter vågorna såklart) och sedan fötterna, så det var inte så bekvämt. Hade varit skönare om man gungade efter sidorna istället. Jag som tyckte att det var lite läskigt att sova ute till havs sov hela natten som en stock medan Mikael hörde tjejen ovanför oss snarka som en man, och dörren slamra. Kanske var det bra att gunga längs vågorna åt fel håll trots allt, haha? 

Vi vaknade av att guiden kom in till oss och sa att det var dags att vakna, och frukosten var god som såklart. 

Vi var nästan framme vid Whitehaven beach där vi skulle tillbringa resten av dagen! Det. Var. Så. Otroligt. Vackert! 

Stranden var så vit, och vattnet så fint det bara kan bli. Det kan absolut jämföras med Maldiverna, helt klart! Man bara njöt hela tiden när man var där. 

När vi blev tvugna att gå därifrån såg vi en större ödla också! Man ville nästan inte gå därifrån eftersom man visste att det var sista gången. 

På båten igen fick vi lunch och senare fika. Herregud vad duktiga de var med god fräsch mat, det väntade man sig inte. 

4 timmar tog det tillbaka till Airlie Beach. På kvällen senare kändes det fortfarande som att det gungade och vi var nöjda med två dagar på otroliga platser. 

Egentligen var ju Whitsundays först men jag började skriva på Fraser Island inlägget först haha så ni vet! 

Efter att vi hade fått var sitt rosa armband med loggan Cool Dingo på hoppade vi på färjan till Fraser Island som skulle ta ca 30 minuter. 

Väl framme träffade vi alla som skulle vara i vår grupp, närmare 40 personer! Vi var en hel del och stämningen var på topp. Vår guide som vi skulle ha de 2 dagar vi var där presenterade sig, och så åkte vi iväg med bussen. Eftersom Fraser Island är världens största sandö (ca 133km lång) förstår ni att det inte var helt lätt att ta sig fram. Det guppade hela tiden och alla i bussen svängde med efter bussens rytmer. Det var värst för dem längst bak, där hoppade de fram som i en berg och dalbana. Flera gånger var det mindre små bilar framför oss som hade fastnat i sanddynorna. Då ställde sig självklart de grabbigaste grabbarna upp för att hjälpa till och putta fram bilen en bit så att de kunde köra vidare, de var säkert 7 killar som som skulle fram. 

Vårat första stopp var Lake McKenzie! Det är regnvatten som fyllt den stora sjön och det var riktigt varmt och fint. Vi badade större delen av tiden där innan det var dags för lunch i den stekheta värmen! På toaletten i närheten kändes det som att det var mer småkryp än människor där så det var lite mindre trevligt haha! 

Vi guppade vidare med bussen ett tag till och vår Guide Hayden berättade att väderrapporten såg sådär ut men att man aldrig ska lita på det här. Det har med att det är så olika klimat i Australien, så att han sa att det är lika bra att titta upp mot himlen och blir ansiktet blött, ja då regnar det! 

Nästa stopp var skogsvandring på ungefär en timme. I den värmen! Vår guide följde inte med så vi fick gå själva vilket var lite spännande. Vi pratade med ett amerikanskt par på vägen som var jättetrevliga så tiden gick fort! Självklart var omgivningen väldigt vacker också. Man kunde dricka vattnet som var där! Det hade filtrerats av sand i närmare 80 år. Häftigt! 

När vi kom fram till bussen fick vi kaffe, te och kakor. Det var en bra belöning haha. Klockan var närmare 17:00 så vi åkte till stugorna där vi skulle vara resten av kvällen. Jag och Mikael delade rum med två tjejer från London som vi hade väldigt roligt tillsammans med. Så vi satt och pratade på rummet i en timme innan vi gick och åt middag med alla de andra. Det klättrade upp en spindel på matsalsbordet så det blev att vi 4 gick där ifrån haha! Innan läggdags vandrade det en kackerlacka på väggen så den åkte ut med huvudet före såklart! 

Andra dagen åkte vi vidare ut på stranden där det inte var lika guppigt! Vid ett ställe fanns det väldigt färgad gul sand. Senare åkte vi till Chanpagne Pools där saltvattnet skyddades lite mot vågorna från stenarna. Det var jätteskönt där och häftig utsikt! Vi solade och badade ett tag. Nästa stopp var där ett skeppvrak var på stranden. Den hade varit där minst 80 år och en del av det var begravd under sanden. En lyxbåt var det dessutom, där endast första och andraklassare åkte på. Båten hade också varit ambulansfartyg under första världskriget om jag minns rätt. 

Sista stoppet var Eli Creek! Det var det bästa på hela resan! Det var grunt strömmande vatten med skog på båda sidorna. Så man gick allra längst bort och la sig ner, och flöt ända ner igen. Riktigt roligt! 

Efter att jag och Mikael hade gått upp ur vattnet med glada miner, skulle precis ta varsin kaka så hör vi någon säga "dingo!!". Jag med mjölken i högsta hugg skyndade mig för att hinna se den. Och där var den, helt ensam. Och så otroligt söt! De är väldigt lik en hund. Så fort den närmade sig folk åt något håll backade alla haha. Men så fin! Att dem kan vara farliga känns det inte som. 

På bussresan tillbaka såg vi två dingobebisar! Och en till vuxen. Då kändes vår resa komplett. 

Vi åt middag igen med hela gänget samlade. Vi hade världens bästa grupp! Alla var så lätta och roliga att prata med. 

Plötsligt slog det oss, vart är kameran?! Vi hittade den inte någonstans. Kameran i sig är inte hela världen, det är alla bilder! När vi skulle åka med den lilla bussen till färjan frågade vi chauffören. Han sa att det fanns en i receptionen till det fina hotellet vi satt i innan middagen. PUH! 

Vi fick tillbaka kameran, åkte färjan tillbaka till Hervey Bay, såg en liten slingrande orm på vägen och på bussen till vårt hostel såg vi en Känguru! 

På den här utflykten såg vi tydligen alla djur.

Mikael har lagt upp en film på youtube igen! Denna gång från en liten del av Melbourne. 

http://youtu.be/xbf0UVdGAGU

Tänk också nu när ni ser på bilderna, att allt detta är sand! 

Här kunde man dricka vattnet!

Champagne pools!

Utsikt från Indian head.

Vi gick och la oss i sängen nästan omgående och sov fram till 12 snåret. 

Här finns det höns, ankor och små jättesöta ankungar, och en jätteskön påfågel som struttar pmkring. Allihopa går helt lösa här och man kan gå väldigt nära dem, så söta! 

Annars har vi mest varit lite vid poolen, gått och köpt mat, tittat på jättegamla avsnitt av Friends på TV! 

Det var så skönt att duscha ordentligt efter båtturen också! Man fick inte ha med sig schampo eller annat så man sköljde bara av sig snabbt. Vi trodde vi kunde duscha på vårat hostel när vi kol tillbaka men det kostade 5 dollar per person bara för att vi hade checkat ut. Så nepp! De skulle inte lura oss på pengar så vi gick till poolen och tvättade av oss med duschkräm där i alla fall. 

Så nu är vi rena och fräscha igen och är spända inför äventyret imorgon! Vi ska på utflykt med Cool Dingo och se Fraser Island i 2 dagar/1natt. Så uppdatering kommer! 

Självklart kommer det inlägg om båtturen vi gjort också, inom de närmsta dagarna! Kramisar💗

Nu är det ju som så att jag inte hunnit berätta för er vad som hände en dag i Cairns... 

Morgonen började tidigt med att sitta ute och äta frukost och läsa en bok själv med ett pirr i magen. Solen stekte på som vanligt men jag satt nöjd i skuggan. De andra små filurerna Lisa, Viktor och Mikael droppade in en och en med en sömnig blick. Jag var klarvaken! 

Efter en stund gick jag och gjorde mig iordning, packade lite och så sa vi hejdå till de andra och så satte jag och Mikael oss ned utanför receptionen. Tiden gick och det kom aldrig någon buss, man började bli lite nervös och tittade hela tiden efter när den skulle komma. 

15 minuter sent kom en stor buss och det var den vi skulle kliva på. Vi frågade om Mikael fick följa med, om det fanns plats? Det gjorde det. Kostade lite extra, men kosta vad det vill! Vi satt längst fram i bussen och jag fick papper och penna jag skulle skriva på. Jag läste igenom villkoren noga och länge. Mina ögon snuddade över injury, your own risk, lite hemskare saker och det rös till. Så var det på alla utflykter ändå, att man skulle skriva under att man gör det på egen risk, men ändå. Mikael tittade uppmuntrande på mig så jag skrev under. 

Efter kanske 45 minuter var vi framme. Nu gällde det. Mitt namn ropades upp och jag gick fram. Hon sa att det inte gick att landa på stranden idag då det var för mycket vind, så istället erbjöd de mig att falla från 15000 ft istället för 14000 ft. Ni förstår nog vad jag skulle göra nu?😉 Ja, det gick väl an, efter lite övertalande från personalen. 

Jag träffade honom jag skulle hoppa ut från ett flygplan, där linan skulle vara fastspänd i honom. Det kändes oerhört skört. Hur håller det ihop? Tänkte jag. Han fick en snabbt på andra tankar och skojade och tjoade. När de som jobbade där förstod att Mikael skulle titta på ropade de "CHICKEN!!" Och härmade en kyckling. 

Gåendes mot det pyttelilla planet med de andra som också skulle göra något lika dumt som jag var jag så nervös så. Vi alla satt trångt ihop på rad och nu rörde sig planet. Jag tittade på Mikael som satt längre bort och jag ville inget hellre än att krama honom. 

Ovanför molnen svävade vi, var det så här högt alltså? Det var tydligen bara 9000 ft. Jaha. Då åkte vi ännu längre upp. De som satt framför mig skulle hoppa från 14000 ft. Så när lampan lyste grönt såg man hur förste man dinglade med benen utanför planet och en efter en flög de iväg som fåglar. HERREGUD tänkte jag bara. 

Jag var först ut av de som skulle hoppa i nästa grupp. Så när den första lampan tändes var det 3 minuter kvar, det var dags att förbereda sig. När man dinglade där med benen, så högt från marken fattade man nog inte själv. Det var ju helt knäppt, kan man göra såhär ens? När det blev grönt tänkte jag nog bara "nu gör vi det här". Sedan skuttade han ut och jag blundade nog. Den känslan går inte att beskriva, det var så häftigt och läskigt på samma gång. Det gick jättefort samtidigt som det kändes som en evighet. Trycket var så hårt att man såg ut som en gris och jag vet inte vad när huden fladdrade helt vilt. Det var lite svårt att andas och man fick lite lock i öronen, men vilken otrolig utsikt. När fritt fall var över drogs fallskärmen ut och vips så svävade vi vackert över vyerna. Så fint! Det kändes så härligt!! 

Vi åkte omkring en stund och vips var vi nere på marken igen. Jag levde, hurra!